- Uiuuuu-uuuuiii-iiiiii! lat skriket.
      Barnet i sangen, besviket nyss, gav upp ett genomtrangande tjut. Modern rackte fram tussen med brodet. Barnet tog den icke.
      Modern gick bort till skanken, dar flaskan stod. Dar tog hon bort korken, forde tussen till flaskhalsen, lat innehallet sakta genomdranka brodet. En sekund senare atervande hon till barnet. Hon strackte fram tussen.
      Barnet tog den nu av nagon anledning och teg antligen.
      Sjalv stapplade hon tillbaka31 till dubbelsangen, dari hon nyss legat, horde hur allt tystnade i rummet, slot ogonen, kande knivarna avlagsna sig och forsvinna, och - fick dasa ut!
      ANMARKNINGAR
      1 stathuset - дом статара (батрака)
      Статары - безземельные батраки, работавшие на помещиков и получавшие оплату за труд натурой. Статары представляли собой самый бедный и отсталый слой шведских крестьян. Система статаров просуществовала в Швеции до 1945 г.
      2 en inhagnad tradgardstappa - огороженный садик
      3 Dessa tappor var kluvna mitt itu. - Каждый садик был разделен пополам.
      4 lag de tio familjernas bostader absolut i flukt - все квартиры десяти семейств оказались бы на одной прямой
      5 Det liknade en stadsgata i en smastad. - Это напоминало улицу в небольшом городишке.
      6 med modern bostadsstandard - с современными удобствами
      7 riktigt - зд. настоящий
      8 Vid invigningen hade de statt avbildade i en stor tidskrift for arkitektur. - По окончании работ фотография домов была помещена в толстом архитектурном журнале.
      9 diskbank med zinkplat pa - оцинкованная раковина для мытья посуды
      10 dragfria golv - полы, от которых не дует
      11 Ratt genom kok och rum gick streck med tvattklader. - Через кухню и комнату тянулась веревка, на которой сохло белье.
      12 De var inte riktigt urvridna - Белье было плохо отжато
      13 pakladd som hon gatt och statt - одета, как была, в платье и башмаках
      14 en liten spjalsang-маленькая детская кроватка
      15 en stor cambridgevalt - большое колесо
      16 pa upphovet - с чего все началось
      17 Genom en brunn i tiden tyckte hon sig se ned i sin egen barndom. - Ей казалось, что она заглядывает в свое детство, как в колодец.
      18 Nar modern mast ga ut pa arbete, pa mjolkning, eller pa sadesbindning eller pa rafsning - Когда мать уходила на работу - доить коров или вязать снопы или сгребать сено
      19 Da tuggade modern tuss - Тогда мать делала жвачку
      20 Just nu gav barnet i spjalsangen hals. - Ребенок в коляске подал голос.
      21 i det latta brannvinsruset - под хмельком
      22 fortrangning - сужение пищевода
      23 Knivarna skar just de djupare snitten - Ножи вгрызались все глубже
      ett snitt - надрез, сечение
      24 Pa landsbygdens rattframma sprak - На языке сельских жителей, привыкших говорить обо всем прямо 26 Hon hade sluppit rhjolkningen, stathustruns vita piska. - Ей уже не надо было заниматься доением коров - этого белого проклятия жены статара.
      26 da var det som om hatet mot det forgangna steg upp inom henne - тогда в ней как бы поднималась ненависть к прошлому
      27 Da spred sig det gamla, som varit, likt olja pa vatten, till den tid, som var. - Тогда прошлое, растекаясь, как масло по воде, сливалось с настоящим.
      28 Den som fick dasa ut! - Ox, если бы только подремать!
      29 Sa sag hon darinnanfor, hastigt, i detsamma andrade hon sig. - Она торопливо заглянула за пазуху, потом вдруг передумала.
      30 Ett slag blev modern staende radvill. - Некоторое время мать постояла в раздумье.
      31 Sjalv stapplade hon tillbaka - Сама, еле двигаясь, побрела назад
      OVNINGAR
      1. Svara pa foljande fragor:
      Hur sag det ut hemma hos statarhustrun? Hur manga familjer bodde i samma hus? Hur hade stathusen blivit ritade? Vad stod det att lasa i rubriken over husrevyn i tidskriften for arkitektur? Hur kande sig statarhustrun? Varfor blev hon fortvivlad over barnets skrik? Vilka tankar kom i hennes huvud nar hon tankte pa sin mor? Vad gjorde hennes mor nar hon mast ga ut pa arbete? Vilket arbete maste hennes mor gora? Vad var orsak till hennes sjukdom? Vilken sjukdom hade statarhustrun? Orkade hon ge foda at sitt barn? Vad ville hon helst gora? Vilken utvag hittade hon till slut pa for att fa barnet att tiga? Vad gjorde hon sjalv nar barnet blev tyst?
      2. Oversatt foljande meningar:
      i rummet var det inte ordning, beroende pa att hustrun var sjuk; tvattkladerna var inte riktigt urvridna, utan det droppade pa golvet; sangarna var inte uppbaddade an, fast det var langt lidet pa dagen; modern kunde kanna sig lugn att hon inte vaknade; men nar hon blivit vuxen, hade hon
      fatt umgalla moderns lattsinne fullt ut; i skolan hade hon aldrig varit riktigt frisk; i de ogonblicken formadde hon intet, allra minst att stiga upp och ge barnet mat; flickan, som foddes, kom henne ocksa for en tid framat att bortse fran sig sjalv; barnet hade slitit av sig tacket; det oppnade mun och ogon, krokte benen; ansiktsdragen hardnade; hon lat innehallet sakta genomdranka brodet
      3. Ange svenska motsvarigheter till foljande ord och uttryck:
      в каждом доме жило по две семьи; усадьба была вполне современная; хозяйка прилегла на двуспальную кровать, как была, в платье и башмаках; мать могла работать до позднего вечера и зарабатывать больше денег; девочка опять подала голос; доктор велел ей быть все время начеку; девочка издала такой крик, от которого мороз прошел по коже; ребенок кричал все чаще, и тогда она начинала ненавидеть его; мать встала в отчаянии и подошла к кроватке; мать постояла в раздумье, лицо ее окаменело; девочка почему-то взяла жвачку и наконец замолкла; еле двигаясь, мать побрела к кровати
      4. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:
      det liknade en stadsgata; rummet var i oordning; flickan ville inte vara riktigt tyst; en fem manaders gammal flicka; att begynna att grata; att inte vara obekant med nagot; en tyglapp; att fa umgalla moderns lattsinne fullt ut; en ofarlig akomma; ratt och slatt att bortse fran sig sjalv; att dasa bort nagon timme; modern blev staende radvill; hon stapplade till sangen; stundtals
      5. Skriv egna meningar med foljande ord och uttryck:
      med modern bostadsstandard; att flytta in i huset; det var nastan som en overenskommelse; att behandla nagon; att bortse fran sig sjalv; skriket gick genom marg och ben; tvattkladerna drop; att sluta ogonen
      Ivar Lo-Johansson SVINVAKTERSKAN
      Om varmorgnarna, nar faglarna begynt sjunga, drog Selma till den stora godssvingarden.1 Med kastsjuka ogon2 motte hon inhagnaden, svinen, bakom dem den lovmattade dungen.
      Den ofantliga odoren fortatades, fick ett stickande, pinande innehall, outhardligt for andra.3
      I inhagnaden, dar svinen rorde sig, fanns inte ett grasstra. Pa tio stegs avstand fran inhagnaden var lovet bortbrant. Selma skortade upp kjolen.4 Hon steg in i en av fallorna, av vilka det fanns sextio, for mer an hundra svin. De av kastningen sjuka ogonen gjorde sin tjanst endast pa langt hall, inte pa narhall. En gang hade en draktig modersugga kastat.5 Selma, som statt intill, hade fatt vatskan i ogonen. Nar hon nagon gang skulle lasa tidningen, maste hon forst fylla ogonen med droppar. Doktorn hade sagt: - Glom aldrig bort dropparna!
      I leran valtrade sig svin, overallt svin. De storre lag nastan alltid, utbredda, flamtande pa marken. Pa de stora modersuggorna stack betarna fram som tva fasten.6 Ibland om natterna lag Selma i svingarden for att passa pa vid fodslar att det icke "blev nagon smagris over,"7 nagon som icke fick plats att dia. Denna maste da avlivas eller overforas till en annan kull.8 Intill de dubbla vartraderna pa modern lag de nyfodda, ljusa och rosiga, slaka som garnharvor.9 Plotsligt reste sig modern, de sma skingrades at alla hall av radsla att bli ihjaltrampade av kolossen, som liknade ett forntidsdjur.
      Bredvid avbalkningar i inhagnaden fanns andra, sma, halvstora, helgodda svin,10 draktiga suggor, galtar. Det var Selma Goranssons vardag detta - svin, den ohyggliga odoren, leran i fallorna, dar graset inte mer vaxte.
      Om kvallarna narmade hon sig statstugorna.11 Nar hon kom fram, stod godsfolket i branten och dividerade,12 men tystnade, da hon var tatt inpa.
      I borjan, 1930, klagades det pa gardarna att antennradion skapade spridningsmojligheter for vaggohyran,13 som pa luftantennerna vandrade fran statstuga till statstuga. I de vackra varkvallarna kunde man da sta och se upp mot luftantennerna. Latta, bla varmoln seglade fram bakom dem som ljusa simmande svanor.
      - Vi hade fritt for fratet nyss.14 Nu har vi fatt det tillbaka!
      Ett par stickande ogon riktades mot Selma, som intet sag. En granne fortsatte:
      - Jag tror vagglossen klattrar pa tran som pa en luftbrygga.15
      - Sakert ar att jag i morse hittade en vid den dar radium...16
      - Da begrips!17 sade strax den som forst talat. Vad
      hjalper det da att halla rent, nar otyget pa nytt kommer in den vagen? Kann, vilken stank!18 Lossen kommer fran hennes stuga.
      Selma gick pa stigen, kantad med tilltrampade groblad, sakta in mot sitt.
      En pojke klattrade i forbifarten vig som en apa19 upp pa gaveln till den narmaste stugan, lossade antennen, som han darefter faste i en nylovad bjork.20 Radion fungerade inte, hur man an skruvade.21 Men Selma, som alskade sin radio over allting, hade sitt oljud kvar.
      Selma gick in i sin stuga. Allting var forfallet dar inne. Selma hade barn men ingen man, barnen hade hon med olika fader. For var gang hade hon sagt: Nu ska det aldrig ske mer- tror jag. Det hade skett om och om igen. Odoren fran svingarden uppfyllde ocksa stugan i var tum. Pa stolar lag klader, flackade av svintrack, vid dorren stod skor, flackade av lera. Och sa den ohyggliga odoren... "Nu ska det inte bli fler barn - tror jag," sade Selma.
      Radion, gall som nyss skriken fran svingarden,22 sjong i Selmas stuga ut sin schlager:
      Dar palmerna smackra sig luta
      invid lagunens vatten,
      om kvallen jag blicken vill sluta.
      Jag drommer hos dig i natten.23
      II
      Nar de sociala reportagens tid borjade pa allvar fram emot 1940-talet, for folk fran press och radio omkring och forsokte dra fram "urinnevanare",24 som skulle fa komma till tals i radion och i tidningsintervjuer. Det var ett uppsving for det fattiga. En dag steg ett sallskap pa tre stadsherrar av vid godset. De vande sig inte, som de skulle ha gjort for bara nagra ar sedan, till trettiofemrumsslottet, som lag mellan traden, utan de korde ned den langa, laga sedan25 i branten. Dar gick de in i en av langorna och horde sig for.26 De behovde en lantarbeterska, som kande livet fran skuggsidan,27 hon kunde garna fa representera det varsta. Hon skulle fa upptrada i radio i ett program, tala. i ett visst antal minuter, redogora for svarigheterna i sitt liv. Hennes motpol skulle bli en arbetsgivare,28 en generaldirektor. Man hade blivit demokratisk, i demokratins land kande man inte langre nagra klassgranser.
      Grannarnas tankar flog omedelbart till Selma.
      - Hon har radion pa jamt... Hon skoter grisarna pa garn...29 hon kan garna prata at er, ta och vand er till henne.
      De fina herrarna gick till Selma Goransson. Utan att riktigt forsta vad det var fraga om, kande hon sig smickrad. Hon skulle fa mera betalt for tolv minuter an hon eljest fortjanade pa fjorton dagar. Hon fick forskott till resan,30 tid och plats angiven. Hon valkomnades att infinna sig pa Radiotjansts kontor i Stockholm pa en viss dag.
      Under den aterstaende tiden fore upptradandet i det okanda31 svettades Selma for sitt lofte. Hon gjorde upp en vag plan over vad hon skulle komma att saga. Hon beslot sig i vart fall for att framhalla sitt fattiga liv, breda pa duktigt,32 sa skulle hon kanske fa fortsatta en stund till. Hon skulle da fa annu mera pengar. Natterna hon lag i svingarden och vaktade skymtade for henne...33 Arbetsforhallanden, som var samre an de behovde vara, skymtade... Bitti opp och sent i sang, knappt till livets nodtorft,34 allt drog forbi... Nar hon strax darefter tankte sig om, skamdes hon for vad hon amnade saga. Hon skulle komma att fa obehag for det. Hennes liv skulle efter detta komma att bli omojligt. Och nar dagen var inne och hon stod fardig att resa, visste hon ej ett dugg om vad hon skulle vaga och inte vaga.35
      Inkommen i ett tyst rum med mjuka mattor, forhangen pa alla vaggar, blixtrande lampor i olika farger, knappar och vidlyftiga apparater, mystiska ord fran tjansteman och hallaman, tappade hon ocksa fullstandigt fattningen.
      - Ert program kommer inte forran om fyrtio minuter. Vi hinner ga igenom forst vad ni tanker beratta.
      - Inte vet jag vad jag ska saga, har ar sa fint! sade Selma forskrackt till den vanliga herre, som tagit sig an henne.
      Alla forsok att fa henne att tala naturligt misslyckades. Nar blott sju minuter till tiden for framtradandet aterstod, stack vederborande at henne ett papper. Pa papperet hade han sjalv pa en skrivmaskin lagt ned nagra ord, alltefter som hon berattat om sitt liv och sitt arbete.
      Selma Goransson tog papperet, hallde droppar i ogonen och nar hennes tid var inne upplaste hon med betoning pa varje skriven stavelse foljande aktstycke infor etern:
      - Livet pa landet har sina sidor. Vi aro36 emellertid stolta over att vara landsbor. Sjalv ar jag svinvakterska pa ett vackert gods vid Malaren. Trakten ar naturskon, den ar fylld av historiska minnen, som forbinda oss med tidigare slaktled.37 Nar jag gar till arbetsplatsen pa godset om morgonen, sjunga ofta faglarna. Svinen ar nagot over hundra till antalet, vi ha icke sarskilda namn pa de olika, det skulle
      bli alltfor mycket att halla reda pa. Jag ger mina sma skydds-lingar mat tre ganger om dagen. Man skall icke forestalla sig dem som alltfor sma! Manga av dem vaga upp till hundrafemtio kilo. De sma svinen aro rosiga och vackra, nar de ligga dar i rader intill sina modrar, och de maste vaktas for att inte trampas ihjal, tills de vid omkring fem veckors alder tas darifran for att gora resan ut i livet. Vi har heller inga namn pa de sma.
      Manga olyckor kunna dock handa de rosiga varldsmedborgarna.38 Man lar sig emellertid en hel del under de trettio ar jag har varit svinskoterska. Sa alska vi alla vart arbete! Nar arbetet ar slut for dagen, atervanda vi till hemlivets ljuspunkter.39 Om kvallarna forstro vi oss med att lyssna pa radio och satta stort varde pa att hora god musik, saval klassisk som ny. Landsbygdens folk har ryckt framat.40 Vi alska vart Sverige, vi aro glada at att vara svenskar!
      - Det var fint, fornamt det hela, tur i Jessu namn att du inte skamde ut oss!41 sa grannarna, nar Selma kom hem igen till godset.
      ANMARKNINGAR
      1 godssvingarden - свиноферма (принадлежащая поместью)
      2 med kastsjuka ogon - зд. воспаленными глазами
      3 fick ett stickande, pinande innehall, outhardligt for andra - приобретал все более едкое, мучительное содержание, невыносимое для других
      4 Selma skortade upp kjolen.-Сельма подоткнула юбку.
      5 En gang hade en draktig modersugga kastat. - Однажды супоросая свинья скинула (жидкость).
      6 Pa de stora modersuggorna stack betarna fram som tva fasten. - У огромных свиноматок клыки выступали словно две рукоятки.
      7 det icke "blev nagon smagris over" - чтобы не было "лишних поросят"
      8 till en annan kull - к другому выводку
      9 slaka som garnharvor - мягкие, как клубки ниток
      10 helgodda svin - свиньи, откармливаемые на убой
      11 statstugorna - дома статаров (см. комм, на с. 113)
      12 stod godsfolket i branten och dividerade - рабочие усадьбы стояли на краю оврага и беседовали
      13 vaggohyran - клопы
      14 Vi hade fritt for fratet nyss, - У нас до сих пор не было этой гадости.
      15 vagglossen klattrar pa tran som pa en luftbrygga - клопы ползут по проволоке, как по висячему мосту tran (разг.) = traden- проволока, провода
      16 hittade jag en vid den dar radium - я нашел одного около этого радиа
      Имеется в виду radio - непривычное для крестьян слово, которое они произносят неправильно.
      17 Da begrips! (разг.) - Тогда ясно!
      18 Kann, vilken stank! - Чуешь, какая вонь!
      19 vig som en apa - ловкий, как обезьяна
      20 faste i en nylovad bjork - прикрепил к березке, только что покрывшейся листвой
      21 hur man an skruvade - как бы ни крутили
      22 Radion, gall som nyss skriken fran svingarden - Радио, пронзительное, как и визг свиней на свиноферме
      23 Там, где гибкие пальмы гнутся у вод лагуны, я хочу закрыть глаза вечером. Я мечтаю, что ночью буду с тобой, palmerna smackra - определенная форма прилагательного употребляется после определяемого существительного для эмфазы. См. также комм, на с. 51.
      24 "urinnevanare" - коренные жители
      25 den langa laga sedan - длинный низкий "седан" (марка автомобиля)
      26 Dar gick de in i en av langorna och horde sig for. - Они вошли в батрацкие дома и начали выяснять.
      27 som kande livet fran skuggsidan - которая знала бы жизнь с теневой стороны
      28 Hennes motpol skulle bli en arbetsgivare - А с другой стороны выступит предприниматель (работодатель)
      29 pa garn (разг.) = pa garden -на свиноферме
      30 Hon fick forskott till resan - Она получила аванс на поездку
      31 Under den aterstaende tiden fore upptradandet i det okanda - зд. В оставшееся до выступления время (букв, в оставшееся до выступления перед неизвестным)
      32 breda pa duktigt - рассказать как можно подробнее
      33 Natterna hon lag i svingarden och vaktade skymtade for henne - Перед ней проходили ночи, которые она провела в свинарнике, карауля
      34 Bitti opp och sent i sang, knappt till livets nodtorft - Вставая раньше всех, ложась позднее всех, едва сводя концы с концами
      35 om vad hon skulle vaga och inte vaga - о чем ей следует рассказать, а о чем не следует
      36 Vi aro=vi ar
      В тексте выступления Сельмы Йёранссен, которое она получила на радио, сохранены устаревшие формы множественного числа глаголов в настоящем времени. Эти формы автор пособия сохранил с целью познакомить читателя с устаревшими формами языка. В современном шведском языке их можно встретить в исторических и специальных документах, а также в старых изданиях книг.
      37 som forbinda oss med tidigare slaktled - связывающих нас с прошлыми поколениями
      38 de rosiga varldsmedborgarna - с розовыми гражданами Земли varldsmedborgare - гражданин мира (зд. иронически о поросятах)
      39 atervanda vi till hemlivets ljuspunkter - мы возвращаемся к радостям домашней жизни
      40 Landbygdens folk har ryckt framat. - Сельские жители ушли вперед.
      41 - Det var fint, fornamt det hela, tur i Jessu namn att du inte skamde ut oss! - Черт побери, ты здорово выступила, хорошо, что не осрамила нас!
      OVNINGAR
      1. Svara pa foljande fragor:
      Var arbetade Selma Goransson? Varfor hade hon kastsjuka ogon? Vad sysslade hon med pa svingarden? Nar borjade och slutade Selma sitt arbete? Varfor blev Selma Goransson foremal for uppmarksamhet fran folk fran radio? Vad var orsaken till att radiofolket valde just henne? Vad tankte hon forst beratta om i radio? Fick hon beratta det hon ville? Vad for en text laste hon till slut? Var hennes grannar pa godset nojda med hennes framtradande?
      2. Ange synonymer Ull foljande ord och uttryck:
      att begynna; Selma drog till svingarden; att valtra sig; att avlivas; de nyfodda; att narma sig; vi hade fritt fran fratet nyss; en luftbrygga; radion fungerade inte; om och om igen; framemot 1940-talet; att fa komma till tals i radion; att redogora for svarigheter; att ha radio pa jamt; i vart fall; vad hon amnade saga; nar dagen var inne; forskrackt; alla forsok hade misslyckats; att forstro sig med att lyssna pa radio; att satta stort varde pa nagot
      3. Ange svenska motsvarigheter till foljande ord och uttryck:
      одним весенним утром; птички щебечут; не было ни травинки; Сельма подоткнула юбку; она вошла в загон; её глаза видели только на близком расстоянии; закапать капли в глаза; быть раздавленным; доисторическое животное; дом статара; соблюдать чистоту; модная песенка; мечтать о ком-либо; коренной житель; работодатель; классовые границы; она получила аванс; она должна приехать в Радиоуправление в назначенный час; чиновник; диктор; растеряться; ваша программа начнется только через сорок минут; мы успеем обсудить, что вы собираетесь рассказать; прочитать в эфир; мы гордимся тем, что мы сельские жители; мои маленькие питомцы
      4. Avslula foljande meningar:
      1. Nar hon nagon gang skulle lasa tidningen ... . 2. Nar hon kom fram... . 3. Medan godsfolket stod i branten och dividerade ... . 4. Vad hjalper det att halla rent... . 5. Utan att riktigt forsta... . 6. Nar hon strax darefter tankte sig om... . 7. Inkommen i ett tyst rum... .
      5. Skriv egna meningar med foljande uffryck:
      att fa forskott; att hora sig for; flackad av lera; vig som en apa; att breda pa duktigt; att ga igenom; att halla droppar i ogonen; att ha fritt for nagot
      Stig Malmberg NYKOMLINGEN
      Ur: HISTORIEN OM KENTA
      Jojje lyfte ut hans vaska och gick fore honom mot huset. I forstugan slog en doft av nybakade bullar emot dem och i korridoren innanfor stod en aldre smal kvinna i bla rock och vitt forkla och log mot dem.
      - Goddag, Kennet, och valkommen till Bergsundet, sa han. Kenta nickade osakert och tittade pa Jojje.
      - Det har ar husmor, fru Berglund, sa Jojje. Det ar husmors bullar som luktar sa gott. Om en stund far du nog smaka. Vi gar in pa mitt kontor ett tag innan vi gar upp till dom andra. Husmor ser nog till att din vaska kommer upp pa rummet.
      Pa vagen till Jojjes kontor passerade de en matsal med ljusa farger och luftiga gardiner. Fran ovre vaningen hordes skral och skratt och en bordtennisboll studsade. Kenta kande sig en smula osaker infor motet med sina nya kompisar, de lat sa hemmastadda och sakra.
      Jojje tycktes marka hans osakerhet.1 Han tog Kenta om axeln och tryckte den nastan omarkligt.
      Kontoret var trangt och rokigt och overbelastat med papper.
      - Fan, det ar omojligt att halla ordning nar man inte har nan plats att gora av papperna,2 sa Jojje for sig sjalv och lyfte bort en trave bocker fran besoksstolen. Satt dej.3
      Jojje sjonk ner i sin knarrande kontorsstol, strackte sig efter cigarretterna pa bordet och tande en.
      - Roker du? fragade han medan det forsta blosset silade ut i en fin strale genom nasan och munnen.
      - Ja tack, sa Kenta. Jojje skot over paketet.
      - Jaha, ja, sa han, sa har ser det alltsa ut pa Bergsundet.4 Det ar en gammal kak och den kunde ha fler bekvamligheter, men grabbarna brukar trivas har.
      - Har ar fint, sa Kenta. Jag trodde den lag vid nan gata mitt i stan.
      - Nara,6 har ar lugnt och fint - nar grabbarna vill ha det.
      Kenta horde konstpausen,6 men han brydde sig inte om att fraga. Forr eller senare skulle han fa reda pa vad som dolde sig bakom Jojjes trotthet, eller var det bitterhet?
      - Nagra ord bara innan du gar upp och halsar pa dom andra, sa Jojje. Vi har som du forstar en del regler som maste foljas. Halv elva ska du vara hemma pa vardagar, alltsa mandag - torsdag. Fredagar och lordagar ar det utstrackt tid,7 om du inte jobbar pa lordan, forstas. Sondagar ska du vara inne klockan elva. Vardagar ska det vara tyst elva och sondagar halv tolv. Om du behover vara ute langre nan gang ar det bara att saja till,8 vi ar inte sa stranga har men vi maste ha vissa regler for att dom som jobbar ska orka upp om rnornarna. Later det besvarligt?
      - Naa...
      - Det ordnar sej nog,9 sa Jojje. Han kunde inte vara mer an trettio ar, men hans har borjade redan fa gra stank.10 Han sag lugn och saker ut, fast anda anade man att han hade bekymmer. Det var pa ogonen man sag det; de sag trotta ut. Nar han rabblade tider och forhallningsorder11' sag han ut som om han funderade over nagot helt annat, som om han redan var i fard med att planera nasta steg. Hur manga nykomlingar hade han tagit emot pa sitt tranga kontor? Hur manga hade han lycktas med? Och hur manga hade han misslyckats med? Hur kande en forestandare sina grabbars misslyckande? Som ett personligt nederlag eller som nagot oundvikligt, yrkets avigsida?12 Jojjes jobb vill jag inte ha! tankte Kenta.
      - Hur har du det med jobb? fragade Jojje som om han hade last Kentas tankar. Kenta skakade pa huvudet.
      - Du vill garna ha nagot mekaniskt arbete, vill jag minnas.13
      - Ja, helst.
      - Det ar svart att fa in dej nar du inte har nagon vana alls. Vi far forsoka med yrkesskolan14 ocksa, men det kan inte bli forran nasta ar. Till dess far du kanske rakna med att ta nagot pahugg.15
      Ibland kan det vara marigt16 att fa tag i nagot lampligt, fast lite har det ju lattat pa arbetsmarknaden. Du har inga kanningar sjalv i stan?17
      - Na.
      - Inga slaktingar eller bekanta?
      - Naa... jooo... fast inte som jag umgas med.
      - Naha, sa Jojje och smulade cigaretten i askkoppen med en snabb gest. Jag forstar.
      Gjorde han? Ja, kanske stod det nanstans i papperen om morsan,18 tankte Kenta. Han hade hennes adress men han hade ingen aning om var gatan lag. Inte for att han tankte soka upp henne, det tjanade anda inget till efter tretton ar. Han hade inget minne av henne - utom fotografiet. Han visste inte heller varfor han hade sparat det under alla ar. For att ha nagot att hata, kanske. Hata, forresten, han brydde sig inte om henne. Inte mer an hon brydde sig om honom!
      - Jag fragar bara for att du ska veta att vi garna tar emot besok av dina anhoriga eller andra bekanta. Men kom ihag att saja till husmor om du har matgaster.19
      Jojje bladdrade bland sina papper, strok med en hand under haret som ideligen foll ner i pannan och sa:
      - Ja, det skulle val vara allt sa lange. Det dar med jobb far vi aterkomma till. Och sa en sak till: atta kronor om dan tar vi for mat och uppehalle nar du far egen inkomst. Ska vi ga upp och halsa pa dom andra? '
      Kenta reste sig. Klumpen i magen hade kommit tillbaka. Det var "dom andra" som skramde honom.
      Skralet och skratten hade tystnat fran overvaningen. Pingpongbollen studsade inte langre. Visste grabbarna om att en nykomling var pa vag? Satt de uppradade och vantade pa honom?20
      Jojje gick fore i den gamla slitna trappan. De kom upp i en likadan korridor som lopte genom husets bottenvaning. Stangda dorrar med nummer utanpa kantade deras vag, men fortfarande syntes inga manniskor till. Huset tycktes utrymt.21
      I dagrummet halvlag22 fyra grabbar i varsin fatolj och halsade cocacolaflaskor.23 Mitt pa golvet stod en bordtennisbord, och pa bordet lag en racket over en boll. Ingen av de fyra reste sig nar Jojje klev in i rummet med Kenta efter sig. Klumpen bara vaxte.
      - Hej grabbar, sa Jojje, det ar visst dags att vadra, ' va?
      - Hur skamd luft som helst bara den inte ar kall,24 sa en ganglig grabb25 med svart mustasch och morkt lockigt har.
      Han reste sig, drog med en hand bort svettdropar vid harfastet och kastade upp coeacolaflaskan i luften. Just som Kenta vantade pa att den skulle krossas mot golvet dok den gangliges seniga hand ut och nop flaskan.
      Jojje log sitt trotta leende och Kenta pustade ut.
      - Det har ar Kennet Persson, grabbar, sa Jojje. En ny kompis. Det har, Kenta, ar Conny Svedberg, men vi brukar kalla honom for Turken.
      - Tjena,26 sa den svartharige. Nar ska du ha inkilning, da?
      - Hej, sa Kenta. Inkilning, vad ar det?27
      - Bry dej inte om honom, sa Jojje. Sant har vi inte har. Det har ar Peter Eriksson.
      En lang, smal grabb i bruna manchesterbyxor28 och gul troja ormade sig upp ur fatoljen29 bredvid Kenta.
      - Mej kallar dom for Dyrken, sa han och strackte fram en hand.
      - Sune Hansson, fortsatte Jojje. Ni tva ska dela rum, forresten.
      En blek grabb med oroliga ogon och fuktiga hander reste sig.
      - Hej da, sa han. Det gor inget, jag har gott om plats. Jojje log svagt och klappade honom pa axeln.
      - Vi har bara tva enkelrum har, sa han. Det ena har Turken och det andra har Nisse Grann har.
      Nisse Grahn hoppade upp ur fatoljen som en boxare som hor sitt namn ropas ut av en speaker.30 Han var kraftig och hade en rod svullnad under ena ogat. De andra grabbarna skrattade nar han hoppade upp pa golvet.
      - Var glad att du slipper dela rum med Nisse, sa Dyrken.
      Da hade du varit tvungen att stalla upp som sparringpartner31 ocksa.
      - Nisse ar boxare, forklarade Jojje. Okej, jag lamnar dej har sa ni far bekanta er. Om en kvart bjuder husmor pa kaffe och nybakade bullar.
      - Va fan har du 'gjort eftersom du har hamnat har? fragade Turken och siktade med cocacolaflaskan mot Kenta.
      Kenta tittade pa honom for att forsoka utrona om Turken drev med honom eller om det var fraga om nat slags prov, men Turken sag lika ointresserad ut som om han fragat hur mycket klockan var.
      - Jag snodde en moped,32 svarade Kenta.
      - En moped? Turken sag tvivlande ut. Finns det nan som ar sa javla dum att han snor en moped? Den kunde du val inte komma nan vart med. Trodde du att du skulle kunna kora ifran snutarna33 med en moppe? Var kommer du ifran, egentligen?
      - Fran Stromsnas bruk utanfor Traryd om du vet var det ligger.
      - Smaland, va?
      - Ja. Fast det var aldrig meningen att kora ifran nan med den dar mopeden. Jag hade den i tva manader innan dom kom pa mej.
      - Jasa, du! sa Turken gillande. Hur bar du dej at?
      - Jag gomde den i ett gammalt vagnslider.
      En gonggong danade fran undervaningen. Turken spratt till, stallde ifran sig cocacolaflaskan pa bordtennisbordet och sa:
      - Kaffedags. Du far beratta mer om det dar en annan gang, det vill jag hora mer om. Just nu spinner jag mer pa morsans nybakade bullar.34
      - Morsan? sa Kenta, men Turken horde honom inte. Han var redan pa vag ner genom trappan.