3. Berattelsen innehaller manga ord, som ar typiska for talspraket. Vilken betydelse har dessa ord i det vanliga spraket?
      lumpen; att jobba; att snacka; en brud; att ganga sig; i stan; en morsa; en kille; att traka korvgubben; bergis; snygg; jattedum; jattesnygg; att fixa nagot; marigt; att gilla nagot; att sticka
      4. Oversatt foljande till ryska:
      Han hade gjort lumpen i flyget. Han hade en for sin alder mycket god social stallning. Han var man om sin sociala stallning. Ett enormt antal sma glasskivor. Inte ett dugg kand". Det ar lika bra att lagga av. Att gnida sig i pannan. Sa tankte han att man skulle kanske ta spranget. Han menade att overge Lermossen och bli stockholmare. Och det visade sig att han var inte mer an fyrtio ar eller nat och stor och stark och inte alls som korvgubben i Lermossen som bergis var over sextio eller sjuttio eller nat och som statt dar hela Rogers liv. Sen hade han varit sur hela kvallen och hon hade naturligtvis inte fattat vad det gallde. Han var sist pa jobbet. Han kande inte igen en enda manniska. Den har vinterkvallen nar kung Roger av Lermossen skulle abdikera sa var han inte alltfor illa forberedd.
      5. Ange svenska motsvarigheter till foljande ryska ord och uttryck:
      он родился в 1940 году; у него были разнообразные интересы; он работал в оптической фирме; обработка стекла; тот, кто добился наибольших успехов в жизни; он был почти забыт; он становился старше; это заняло много времени; попасть в отборочную группу; он был вынужден много тренироваться в хоккее; в городе труднее стать королем; как бы без опоры; там все было на своем месте; когда он служил в армии; собственно говоря, он немного побаивался города; это не приносило прежнего удовлетворения; он заказал кофе и два бутерброда; когда он расплатился; все, чему он научился, было бессмысленно
      Per Olof Sundman Ur: INGENJOR ANDREES LUFTFARD
      (Nagra avsnitt)
      Vi hade samlats nagra stycken kvallen innan till en enkel men langvarig supe. Vart samtal hade kretsat kring forfattare som von Heidenstam,1 Levertin2 och Strindberg,3 atalet.mot Gustaf Froding,4 glidit vidare till Bjornson5 och Ibsen6 och darifran till Nansen7 och sedan - naturligt nog - till Andree.8
      Den 21 augusti hade den stora norska polarexpeditionen avslutats; i tre ar hade Fram legat infrusen i drivisen9 och nu hade hon10 ankrat i Tromso hamn och Fritjof Nansen hade denna dag, den 21 augusti, ater trampat fartygets dack efter sin och lojtnant Johansens femton manader langa isvandring och overvintring.
      Den 24 augusti, nagra minuter efter klockan tolv, hade annu ett fartyg ankrat i Tromso, namligen Virgo av Goteborg. Och ombord pa Virgo befann sig Andree, Strindberg och Ekholm11 och deras sonderklippta, nerpackade ballong. Fyra dagar tidigare hade de tvingats lamna sin bas pa Danskon vid Spetsbergen.12
      Nansen hyllades som en hjalte av varldens alla tidningar, sade jag. Hans arktiska expedition ar den markligaste och mest lyckosamma som nagonsin genomforts - nast efter Nordenskiold och nordostpassagen.13 Kristianias studenter var fulla som kajor14 i tre dagar, de tagade runt pa gatorna, sjong fosterlandska sanger och kravde att unionen med Sverige15 skulle upplosas, det sistnamnda dock forst efter det kung Oscar adlat Nansen och upphojt honom till greve eller jarl.16
      Annorlunda med Andree, sade jag. Han hade planerat och paborjat den djarvaste av alla arktiska expeditioner: att segla till nordpolen med ballong.17 Han hade hyllats som en hjalte av stockholmarna nar han pa kvallen avreste med nattaget till Goteborg och han hade hyllats som en hjalte av goteborgarna nar han pa formiddagen den 7 juni lamnat hamnen for att resa till Spetsbergen.
      Pa Danskon hade han latit uppfora ballonghuset, fyllt ballongen med vatgas och sedan vantat pa de nodvandiga sydliga vindarna. Ballongen var den mest fullandade som nagonsin konstruerats, allt var planerat och forberett in i minsta detalj. En hel varld vantade i spanning. Tyska, norska och engelska fartyg hade sokt sig till Spetsbergen och Danskon for att deras turistande passagerare skulle {a en mojlighet att bevittna avfarden.
      Men allt var forgaves, sade jag.
      Inte ens en snillrik ingenjor beharskar naturkrafterna och kan forma lufthavets vindaratt blasa i den ratta riktningen. Den arktiska sommaren ar kort. Till detta kom att Virgos forsakringar och assuranser18 var sa utformade att fartyget maste lamna Spetsbergen senast den 20 augusti.
      Som sagt, mandagen den 24 augusti 1896, mottes norrmannen Nansen och svensken Andree i Tromso i det nordligaste Norge.
      Nansen hade lyckats, sade jag, och hela varlden vet numera vem Nansen ar.
      Hela varlden, hela den civiliserade varlden, kande Andrees namn och hans luftseglingsplan och den hade diskuterats inte bara i Sverige utan ocksa i Berlin, i Wien, i Rom, i Amerika, i Paris och i London. Men han hade aldrig fatt tillfalle att kapa ballongens fortojningar. Han hade misslyckats.
      Ingen vet vad de tva markliga mannen samtalade om, han som var beromd for vad han gjort och han som var beromd for vad han tankt gora.
      * * *
      Kuylenstjerna19 foljde mig in i Andrees rum, gjorde sedan en bakatgaende sorti20 och stangde dorren efter sig.
      - Ingenjor Knut Frasnkel, fragade Andree.
      - Ja, svarade jag.
      - Var sa god och sitt, sade han och pekade med pennan pa en nagon sliten och skamfilad fatolj framfor hans stora skrivbord.
      Jag satte mig.
      - Jag ber om overseende.,21 sade han, men jag maste gora nagra anteckningar. Det tar inte manga minuter.
      Han lutade sig framat. Blackpennan raspade mot papperet.
      Portrattlikheten med vaxdockan pa Panoptikon22 var verkligen mycket stor men dar fanns anda sma och tydliga skiljaktigheter.
      De manga fina rynkorna under ogonen.
      De horisontella farorna i pannan.
      De gra fargskiftningarna i haret, sarskilt vid tinningarna.
      De latt urgropta kinderna.
      En tydlig baglinje av bekymmer eller besvikelse mellan
      mun och haka.
      Och dessa drag av begynnande trotthet som alldeles uppenbart fanns dar men som var sa svara att sarskilja och beskriva.
      Jag har ert brev har, sade han.
      Jag har overingenjorens svarsbrev har,23 svarade jag och lade handen over kavajens vanstra innerficka.
      Darefter foljde en ganska lang stund av tystnad. Andree sag granskande pa mig men pa ett helt annat satt an Kuylenstjerna femton minuter tidigare. Han slappte inte min blick med sin, han satt helt stilla i stolen. Hans ansikte var mycket
      allvarligt.
      - Jag tvekade lange innan jag skrev, sade jag.
      - Varfor?
      - Formodligen var jag radd for ett nej.24
      - Ar ni ingenjor?
      - Jag examinerades fran Tekniska hogskolan i varas.
      - Varfor vill ni folja med?
      - Jag vill garna vara en av de tre forsta som satter sin fot pa nordpolens is.
      - Inget annat skal?
      Jo, svarade jag, det finns kanske annu ett skal.
      - yilket?
      - Overingenjoren framholl i sitt foredrag i Vetenskapsakademien i februari forra aret, att drivisen och skruvisen kring nordpolen var praktiskt taget oframkomlig for sadana som fardades till fots. Det var darfor man borde anvanda sig av ballong. Men a andra sidan, om man pa grund av ett eller annat missode tvingas nodlanda pa isen eller i Sibirien eller Kanada eller Alaska, tror jag att jag skulle kunna vara till stor nytta.
      Andree sade: Jag har alltid tyckt illa om detta forbannade svenska och tyska titulerande.25 Herr overingenjoren och sa vidare.
      Jag ar uppvuxen i Jamtland, sade jag, jag ar van vid sno och is och kyla och jag har gjort langre vinterfarder ovan tradgransen an Fritjof Nansen hade gjort fore sin beromda skidfard over den gronlandska inlandsisen for atta ar sedan.
      Darefter foljde ater en lang stund av tystnad. Andree sag oavvant och allvarligt pa mig.
      Pa vaggen bakom honom hangde en liten tavla med glas och smal, svart ram. Mangder av folk, en ballong och en byggnad med torn...
      - Overingenjoren maste ha manga att valja mellan sedan doktor Ekholm dragit sig tillbaka, sade jag.
      Sanningen att saga, svarade han, fanns det fler sokande forra aret.f...]
      Han slappte mig med blicken, oppnade den vanstra skrivbordshurtsen, drog ut en lada, lade en bunt handlingar framfor sig pa bordet, bladdrade i dem.
      Fem filosofie doktorer, sade han, och dessutom en professor, sex akademiker,26 alltsa. Fem officerare fran olika vapenslag, artillerister, infanterister och sjoman. Tva ingenjorer, eller tre om man inkluderar er, ingenjor Frasnkel. En civil sjokapten och en jagmastare.
      - Dartill kommer nagra utlanningar, sade han. Men min ballong ar trots allt en svensk ballong och den skall ha en svensk besattning.
      Sjalvklart, sade jag.
      Andree ordnade breven och handlingarna i en prydlig bunt och placerade dem ater i en lada i sin vanstra skrivbordshurts.
      Jag var tacksam over att for en stund slippa hans granskande och provande blick.
      - Ni har litterara intressen, sade han.
      - Blygsamma, svarade jag.
      - Malar ni?
      - Nej.
      - Musicerar?
      - Inte ens till husbehov.27
      - Jag ar lite radd for skonandar,28 sade han. De har inget vid polen att gora.
      * * *
      Tidningarnas intresse for nordpolsexpedition stegrades efter Nansens besok i Stockholm.
      Andree tycktes vilja undvika intervjuer och hanvisade ofta de mest envisa journalisterna till mig.
      Fragorna var med sma variationer standigt desamma.
      - Nar startar ni?
      Vi avreser fran Stockholm den 15 maj.
      - Ja, men nar lyfter ballongen fran Spetsbergen?
      Nar de ratta vindarna blaser.29
      - Hur lang tid kommer det att ta innan ni befinner er vid nordpolen?
      Under extremt gynnsamma forhallanden30 omkring fyrtioatta timmar.
      - Under extremt ogynnsamma forhallanden? Vi kommer i sa fall aldrig till nordpolen.
      - Vad gor ni da?
      Gor ett nytt forsok nasta ar.
      - Om ni tvingas nodlanda?
      Vi kommer att ta oss fram over isen till dess vi nar Ryssland, Sibirien, Alaska eller den kanadensiska ishavskusten.
      - Och om ni aldrig lyckas ta er fram till fast mark?
      - Da skall vi snart bli bortglomda, svarade jag, bortglomda, till forman for vara efterfoljare.
      - Jag behover inte fraga er, sade jag, om ni minns namnen Bjorling och Kallstenius.31 Jag vet att ni glomt dem. Anda ar det bara fem ar sedan de startade sin fard mot norr.
      * * *
      Den 13 maj arrangerade Andree en valkostmiddag for Sven Hedin32 som just aterkommit fran sin ar 1893 paborjade langa forskningsresa genom Asien.
      Vi var blott sex vid bordet och dar saknades bade Strindberg och Swedenborg.33
      Doktor Hedin, sade Andree i sitt valkomsttal. Ni ar ater hemma, efter att ha korsat den fruktansvarda oknen Takla Makan tvenne ganger,31 efter'att ha funnit i sanden begravda och glomda stader, efter att ha lost den vandrande sjons gata, efter att ha trangt genom och kartlagt stora delar av det tibetanska hoglandet. Jag lyckonskar er. Ni har utrattat ett stordad. Men ni har en resa bakom er.
      Vi har aldrig traffats tidigare, fortsatte han. Vi kanner inte varandra. Jag har anda tagit mig friheten inbjuda er till en valkomstmaltid. Jag har gjort det, darfor att jag har min stora resa omedelbart framfor mig. Ingen vet om vi nagonsin kommer att fa ett nytt tillfalle att ata vid samma bord.
      Jag accepterade er inbujdan med den storsta tacksamhet, svarade Sven Hedin. Er plan ar storslagen. Er beslutsamhet ar imponerande. Er djarvhet ar oovertraffad. Det vore meninglost av mig att onska er lycka. Er viljekraft ar av sadan styrka att den befriar er fran behovet av valgangsonskningar.
      Samvaron blev kortvarig. Andree var trott och pressad av den sista tidens harda och hektiska arbete.
      Nar vi skildes sade Hedin till mig: Jag forstar att Andree valt just er bland manga sokande. Ni liknar varandra rent utseendemassigt. Likheten ar inte omedelbart pafallande, men den blir allt tydligare nar man val lagt marke till den. Ni skulle kunna vara en yngre bror till Andree.
      * * *
      Taltet lag lattillgangligt i baten pa min slade, liksom sovsacken.
      Strindberg hade gjort i ordning nagra smorgasar med ost och en burk te kallt - fore avfarden.
      - Sladarna ar for tunga, sade jag. Andree svarade:
      - Vi befinner oss i samma situation som Nansen nar han startade sin fard over den gronlandska inlandsisen for nio ar sedan.
      Alla tidigare expeditioner in over Gronland hade startat fran vaster, fran de bebodda platserna pa den gronlandska vastkusten. Man hade med sig proviant och utrustning inte bara for en fard osterut utan ocksa for en aterfard vasterut.
      Nansen startade pa ostkusten, hans fardriktning var vastlig. Han behovde proviant och utrustning endast for en resa.
      - Och vi, fragade jag. Samma situation, sade han.
      Vi ar dar vi ar och vi ar pa vag soderut. Vi behover proviant och utrustning endast for aterfarden. Det ar det som ar var styfka.
      Lasten pa Nansens sladar uppgick inte till mer an hundra kilo, sade jag. Utom den femte som lastades med nara tvahundra kilo, men den var ocksa avsedd att dras av tva man. Anda klagade de over att kalkarna var tunga.
      Nansens fard over Gronland, sade Andree, hade helt annorlunda forutsattningar an var fard.
      Vi ror oss langs havsytans niva. - Nansen maste ta sig upp pa tvatusenattahundra meters niva, hogre hojd an toppen pa Sveriges hogsta fjall. Forsta halften av hans marsch gick i en enda uppforsbacke.35
      Han befann sig pa fast land. Vi befinner oss pa havet. Vi maste ha en bat till exempel. Han behovde ingen sadan.
      De var sex man, vi ar bara tre. Mycket av det vi slapar med oss ar gemensamma ting. De skall fordelas pa tre kalkar.
      Samma utrustningsdetaljer kunde Nansen fordela pa fem kalkar, en av dem dragen av tva man.
      Han tillade: Nansens och Johansens langa fard over drivisen fran Fram till Franz Josefs land och Kap Flora ar en helt annan sak. Da anvande de sig av draghundar.36
      Tydligen, sade jag, finns det tva likheter mellan var fard och Nansens gronlandsexpedition. Den forsta likheten: han gick fran oster mot vaster medan vi gar fran norr mot sydost. Den andra likheten: vara kalkar har dubbelt sa tung last som hans.
      Andree skrattade lange och hjartligt...
      * * *
      Jag somnade sist och vaknade forst.
      Bade Andree och Strindberg sov djupt nar jag krop ur sovsacken. Solen stod i soder och det var nastan hett i taltet.
      - Ni ar svarvackta, sade jag, trots att ni sovit i elva eller tolv timmar.
      Vi at ett rejalt morgonmal - en tjock, het, fortrafflig kottsoppa kokad pa innehallet i tva konservburkar fran Beauvais' fabrik i Kopenhamn. Till detta nagra skivor ragbrod med smor och ost.
      Vid tvatiden pa eftermiddagen var vi klara for avfard; fortfarande intensiv sol men tilltagande molnighet37 langst bort i sydvast.
      Vi tillampade samma teknik som dagen innan. Vi drog alla tre en slade ungefar femhundra meter till dess vi hejdades av en rak. Atervande och hamtade de tva andra, en i taget.
      Det gick langsamt. Men vara axlar var sa sonderskavda38 efter forsta dagsetappen att det, trots god is, var fullstandigt orimligt att tanka sig att vi ensamma skulle kunna slapa vara sladar.
      Raken var inte mer an ungefar femton meter bred.
      Den var nastan helt fri fran isflak. Den strackte sig i nordostlig-sydvastlig riktning. Det var uppenbart att vi maste ta oss over den.
      Andree och Strindberg invecklades i ett langvarigt resonemang om hur raken skulle forceras. De gick darefter at var sitt hall, utrustade med batshakarna,39 for att leta efter lampliga isflak att astadkomma en bro.
      Jag lossade baten fran min slade och satte den i vattnet, val fortoljd vid iskanten.
      Ej utan anstrangning40 lyckades jag skjuta ut kalken over baten i rat vinkel mot dess langdriktning - forst dock efter det jag befriat den fran tyngden av taltet, sovsacken, mina privata tillhorigheter och ytterligare ett och annat.
      Baten flot fint. Som en svan.
      Jag paddlade over raken med hjalp av en ara, landade och drog sladen ner pa isen.
      Jag atervande och flottade over taltet, sovsacken och nagra av proviantkorgarna fran de tva andra sladarna.
      Det gick snabbt och jag genomforde annu en resa' innan Andree och Strindberg atervande - den ene fran norr, den andre fran soder.
      Jag hade lastat ytterligare kanske hundra kilo i baten, daribland mina tva kamraters "privatsackar".
      Innan nagon hann saga nagot hade jag hoppat ombord och endast den doda kraften i mitt sprang41 forde baten over till andra sidan. Raken var ju inte mer an femton meter bred.
      Det tog inte manga sekunder att lossa lasten. och jag gav sedan baten en knuff sa att den langsamt gled over till rakens norra kant dar den fangades upp av Strindberg.
      - Nu har jag gjort mitt, sa jag. Och jag ar forbannat roksugen.42
      Jag satte mig pa den hopvikta sovsacken och tande min pipa.
      - Jag vill inte ge er nagra rad, sade jag. Men om jag befann mig i er situation, da hade jag forst flottat over de tyngre och storre grejorna pa sladarna - de som ar lattast att lossa.
      Darefter, sade jag, skulle jag ha placerat kalkarna, en och en, tvars baten och fraktat dem hit, pa ratt sida om raken.
      Det var latt att talas vid over vattnet. Raken var ju inte mer an femton meter bred.
      Jag lade mig pa rygg pa sovsacksbyltet, rokte pipa, tittade mot himlen som blev allt molningare och kommenterade Andrees och Strindbergs farjningar over raken.
      Egentligen, sade jag, tror jag att vi kan flotta sladarna som de ar, med full last och allt. Alla samtidigt. Men det ar naturligt vis bast att borja litet forsiktigt, att prova sig fram.
      Efter ungefar en timme befann sig hela expeditionen, med man och allt, pa ratt sida om raken.
      Kalkarna stuvades pa nytt.43
      - Du borde lara dig konsten att halla kaften,44 sade Andree nar han for ett ogonblick stannade vid min sida.
      Han yttrade de atta orden med lag, lugn och vanlig rost.
      Ja, sade jag.
      Eller nej? Varfor skulle jag halla kaften?
      Baten vilade vid iskanten. Jag fick inte nagot svar.
      Jag drog upp den, vande den, krop in under den, reste mig och bar den pa utstrackta armar fram till min kalke och placerade den i dess ratta, filtskodda lage.45
      ANMARKNINGAR
      1 von Heidenstam - фон Хейденстам (1859-1940), известный шведский писатель-реалист
      2 Levertin - О. Левертин (1862-1906), шведский поэт и прозаик, специалист по истории литературы
      3 Strindberg-А. Стриндберг (1849-1912), выдающийся шведский писатель второй половины XIX в., родоначальник шведского реализма
      4 Froding - Г. Фрёдинг (1860-1911), видный шведский поэт, известный своими лирическими стихотворениями, посвященными родной губернии Вермлянд 8 Bjornson - Б. Бьёрнсон (1832-1910), норвежский писатель второй половины XIX в., представитель реализма в норвежской литературе
      6 Ibsen - Г. Ибсен (1828-1906), крупнейший норвежский драматург, писатель-реалист, классик норвежской национальной литературы
      7 Nansen - Ф. Нансен (1861-1930), замечательный норвежский исследователь Арктики, который впервые пересек Гренландию на лыжах (1888 г.); в 1893-96 гг. руководил экспедицией на "Фраме". Друг Советского Союза, один из организаторов помощи голодающим Поволжья в 1921 г.
      8 Andree - С. Андре (1854-1897), шведский инженер, исследователь Арктики
      В 1897 г. совместно с К. Френкелем и Н. Стриндбергом предпринял попытку пролететь над Северным полюсом на воздушном шаре "Орел". Полет закончился гибелью экипажа.
      9 i tre ar hade Fram legat infrusen i drivisen - в течение трех лет "Фрам" был скован дрейфующими льдами; "Фрам" - норвежское полярное судно, построенное в 1892 г. Экспедиция Нансена дрейфовала на судне в 1893-96 гг. от Новосибирских о-вов до Шпицбергена. В настоящее время "Фрам" находится в музее в г. Осло (Норвегия).
      10 Hon - имеется в виду судно "Фрам"
      Слово "судно, корабль" относится в шведском языке к женскому роду и замещается местоимением hon.
      11 Andree, Strindberg och Ekholm - Андре, Стриндберг и Экхольм
      Андре - см. комм. 8, Стриндберг - участник организованных Андре экспедиций на воздушном шаре (в том числе и последней), Экхольм - участник одной из экспедиций на воздушном шаре, организованных Андре
      12 Spetsbergen - Шпицберген (остров)
      13 nast efter Nordenskiold och nordostpassagen - после Норденшельда и северо-восточного прохода
      Н. Норденшельд (1832-1902) - шведский исследователь Арктики. В 1878-79 гг. на "Веге" первым прошел северовосточный проход из Атлантического океана в Тихий.
      14 Kristianias studenter var fulla som kajor - Студенты Кристиании были пьяны в стельку
      Kristiania - название г. Осло до 1925 г. Город был назван в честь короля Кристиана IV, основавшего его.
      15 unionen med Sverige - уния со Швецией
      В 1814 г. в Норвегии произошла буржуазная революция, была установлена ограниченная монархия. Это вызвало беспокойство Швеции и после безрезультатных переговоров началась война между Швецией и Норвегией, закончившаяся принятием шведско-норвежской унии и избранием Карла XIII королем Норвегии. В 1815 г. этот акт был скреплен шведским риксдагом. Неравноправная уния была расторгнута только в 1905 г., и Норвегия обрела, наконец, государственную независимость.
      16 forst efter det kung Oskar adlat Nansen och upphojt honom till greve eller jarl - только после того как король Оскар возведет Нансена в дворянство и пожалует ему титул графа или ярла
      Ярл - высший сановник при королевском дворе (в средние века).
      17 att segla till nordpolen med ballong - лететь к Северному полюсу на воздушном шаре
      18 att Virgos forsakringar och assuranser - что страховые документы судна "Вирго"
      19 Kuylenstjerna - Кюленстьерна, чиновник в патентном бюро, где работал инженер Андре
      20 gjorde sedan en bakatgaende sorti - затем вышел, пятясь задом
      21 Jag ber om overseende (apx.) - Прошу снисхождения
      22 Panoptikon - паноптикум
      Собрание разнообразных, необычных предметов (например, восковых фигур), причудливых живых существ. В конце прошлого века в г. Стокгольме существовал музей восковых фигур.
      23 Jag har overingenjorens svarsbrev har - Вот у меня ответное письмо главного инженера
      Вежливая форма обращения в 3-м лице, широко употреблявшаяся ранее в шведском языке.
      24 Formodligen var jag radd for ett nej. - Очевидно, я боялся получить отказ.
      25 Jag har alltid tyckt illa om detta forbannade svenska och tyska titulerande. - Меня всегда чертовски раздражает обращение друг к другу с употреблением титулов, как это принято в шведском и немецком языках.
      26 sex akademiker - шесть преподавателей высшего учебного заведения
      27 Inte ens till husbehov. - зд. Даже в домашней обстановке.
      28 Jag ar lite radd for skonandar (ирон.) - Я немного боюсь любителей искусства
      29 Nar de ratta vindarna blaser. - Когда будет попутный ветер.
      30 Under extremt gynnsamma forhallanden - При чрезвычайно благоприятных обстоятельствах
      31 Bjorling och Kallstenius - Бьёрлинг и Кальстениус, погибшие исследователи Арктики
      32 Sven Hedin -Свен Гедин (1865-1952), известный шведский исследователь, организовавший ряд экспедиций для изучения Центральной Азии
      33 Swedenborg - Сведенборг; Планировался в качестве третьего участника экспедиции Андре, но заболел и был заменен К. Френкелем.
      34 tvenne ganger - два раза tvenne (apx.) - два
      35 Forsta halften av hans marsch gick i en enda uppforsbacke. - Первая половина его пути целиком была восхождением.
      36 draghundar - упряжка собак
      37 tilltagande molnighet - увеличивающаяся облачность
      38 Men vara axlar var sa sonderskavda - Но наши плечи были настолько натерты
      39 utrustade med batshakarna - оснащенные баграми
      40 Ej utan anstrangning - Не без усилий
      41 och endast den doda kraften i mitt sprang - и только скрытая сила, заключавшаяся в моем прыжке
      42 Och jag ar forbannat roksugen. - И мне чертовски хочется курить.
      43 Kalkarna stuvades pa nytt. - Сани были вновь загружены.
      44 Du borde lara dig konsten att halla kaften - Тебе следовало бы научиться искусству держать язык за зубами
      45 Jag drog upp den, vande den, krop in under den, reste mig och bar den pa utstrackta armar fram till min kalke och placerade den i dess ratta, filtskodda lage. - Я вытянул ее (лодку) на край полыньи, повернул, подлез под нее, поднялся и понес ее на вытянутых руках к саням, где поместил ее в специальное, покрытое войлоком место.
      OVNINGAR
      1. Ange ryska motsvarigheter Ull foljande svenska ord och uttryck:
      vi hade samlats nagra stycken; pa Danskon hade han latit uppfora ballonghuset; Kristianias studenter var fulla som kajor; de sjong fosterlandska sanger; han hade hyllats som en hjalte; han lutade sig framat; blackpennan raspade mot papperet; jag tvekade lange innan jag skrev; jag examinerades fran Tekniska hogskolan i varas; jag har gjort langre vinterfarder ovan tradgranser an Fritjof Nansen hade gjort; ni maste ha manga att valja mellan
      2. Ange synonymer till foljande ord och uttryck:
      kvallen innan; nagonsin; att fa tillfalle; jag ber om overseende; han satt helt stilla; forra aret; han sag oavvant pa mig; en bunt handlingar; att hanvisa; om ni minns sadana namn; att arrangera; tvenne ganger; jag har tagit mig friheten; att saknas; storslagen; en aterfard; att krypa ur nagot; hett; ett rejalt morgonmal; fortrafflig; en i taget; at var sitt hall; jag gav baten en knuff; jag ar roksugen
      3. Ange svenska motsvarigheter for foljande:
      расторгнуть унию со Швецией; возвести в дворянство; уехать ночным поездом; но все было напрасно; гениальный инженер; он потерпел неудачу; у него не было возможности обрубить швартовые концы воздушного шара; никто не знал, о чем беседовали эти два замечательных человека; всё было напрасно; портретное сходство; он проводил меня в кабинет; да, пожалуй, есть еще одна причина; если придется сделать вынужденную посадку; он открыл левую тумбочку письменного стола и вынул ящик; чрезвычайно благоприятные условия; устроить торжественный обед; я взял на себя смелость пригласить вас на торжественный обед; я свое сделал, теперь я хочу покурить; я раскурил трубку
      4. Skriv ut ur texten meningar innehallande verb+Particip (I eller II) och oversatt dem till ryska.
      5. Forklara pa svenska vad foljande ord och uttryck betyder:
      en enkel men langvarig supe; nordostpassagen; att upplosa unionen med Sverige; portrattlikheten med vaxdockan pa Panoptikon var verkligen mycket stor; att nodlanda; min ballong ska ha en svensk besattning; att arrangera en val-komstmiddag; ni liknar varandra rent utseendemassigt; jag lossade baten fran min slade och satte den i vattnet
      ПЕРЕЧЕНЬ ЛИТЕРАТУРЫ
      (из которой заимствованы тексты)
      1. Ahlin, Lars. Fangarnas gladje. Stockholm, 1947.
      2. Albjorn - Carlson. Las och beratta. Del IV, Stockholm, 1963.
      3. Dagerman, Stig. Vart behov av trost. Stockholm, 1955.
      4. Danielsson, Tage. Sagor for barn over 18 ar. Stockholm, 1966.
      5. DN-deckaren. Elva noveller ur Dagens Nyheters deckarpristavling 1966. Stockholm, 1966.
      6. Ekelof, Maja. Rapport iran en skurhink. Stockholm, 1970.
      7. Hjorth, Agnete; Manne, Gerd; Wistrand, Par, Ekroth, Gun. Leva bland manniskor. Stockholm, 1972.
      8. Jonsson, Rejdar. Emilia, Emilia. Stockholm, 1972.
      9. Lagerlof, Selma. Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Stockholm, 1957.
      10. Lagerkvist, Par. Bodeln. Stockholm, 1966, Onda sagor. Stockholm, 1965.
      11. Lindgren, Torgny. Skolbagateller medan jag forsokte'skriva till mina overordnade. Stockholm, 1972.
      12. Lo-Johansson, Ivar. Statarna. Stockholm, 1961.
      13. Ny svensk berattarkonst. Stockholm, 1966.
      14. Rundberg, Arvid. En svensk arbetares memoarer. Stockholm, 1973.
      15. Radstrom, Par. I press och radio. Stockholm, 1968.
      16. Sundman, Per Olof. Ingenjor Andrees luftfard. Stockholm, 1967.
      ЛИТЕРАТУРА
      (использованная при составлении комментариев)
      1. Советский энциклопедический словарь. М., 1980.
      2. История Швеции. М., 1974.
      3. Панорама. М., 1967.
      4. Tidens Lexicon. Stockholm, 1967.
      5. Runnqvist, A. Moderna svenska forfattare. Stockholm, 1959.
      6. Alving-Hasselberg. Svensk litteraturhistoria. Stockholm, 1957.
      7. Illustrerad svensk ordbok. Stockholm, 1963.
      8. Malmstrom, Sten - Gyorki, Irene. Bonniers svenska ordbok. Stockholm, 1980.
      9. Gibson, Haldo. Svensk slangordbok. Stockholm, 1969.
      10. Миланова Д. Э. Шведско-русский словарь. М., 1973.
      KORTFATTADE UPPGIFTER OM FORFATTARE
      Ahlin, Lars (fodd 1915). Debuterade 1943 med romanen "Tabb med manifestet". Han har skrivit manga romaner och ett mycket stort antal noveller. Novellen "Hundra vita mossor" ar hamtad ur novellsamlingen "Fangnas gladje" (1947).
      Claesson, Stig (fodd 1928). Debuterade 1956. Claesson skriver bocker och sjalv illustrerar dem. Han ar ocksa tidningstecknare och en popular kolumnist. Hans prosa utmarks av lakonism. Mycket av vad han sager star att lasa mellan raderna. Hans verk ger upphov till eftertanke.
      Dagerman, Stig (1923 - 1954). Debuterade 1945 med romanen "Ormen". Senare utgav romaner, novellsamlingar, en rad skadespel samt reportageboken "Tysk host" (1947). Novellen "Att doda ett barn" ar hamtad ur novellsamlingen "Vart behov av trost" (1955).
      Danielsson, Tage (fodd 1928). Skriver bocker, revyer m. m. Han ar mycket ironisk i sina verk. Berattelserna ar hamtade ur "Sagan for barn over 18 ar".
      Ekelof, Maja (fodd 1918). Har varit staderska hela sitt liv. Debuterade 1970 med "Rapport fran en skurhink" som blev stor succe. Nagra avsnitt ar hamtade ur denna bok.